Arbetarna är dom stora förlorarna...

I dag har Vanja Lundby-Wedin och Erland Olauson har i dag en artikel på dn debatt där dom visar på att skillnaderna mellan olika samhällsgrupper har ökat. Även om jag blir upprörd så blir jag inte särskilt förvånad när det visar sig att det är LO-kollektivet som tappat i jämförelse med tex tjänstemän. För mig är det självklart att inte acceptera ökade skillnaderna och tycker att det är bra att LO kommer till insikt och bekänner ett misslyckande när det gäller just lönskillnaderna. Vad jag inte kan förstå är varför man inte också tar steget ut och faktiskt omprövar eller åtminstone utvecklar sin strategi. Man visar också på ett antal viktiga områden som stärkta yrkeskunskaper, stäkt omställningstrygghet, anpassad arbetsrätt mellan Sverige och Europa, minskade skillnader mellan kvinnor och män, ett arbetsliv fritt från diskriminering, minskade skillnader i social villkor och en mer rättvis och jämställd fördelning av löneökningar. Naturligtvis så instämmer jag i detta men vad jag saknar är en analys av de egna problemen, som t ex bristande samordning förbunden emellan.